Resultaten från 2024–2025 års upplaga av Svenska Golfförbundets enkät om driftskostnader på svenska golfanläggningar har nu bearbetats, analyserats och jämförts med resultaten från tidigare år.
För golfanläggningar har i princip alla inköpskostnader ökat med cirka 20–30 procent sedan den förra enkäten gjordes, 2020–2021. Sedan dess har världen påverkats av både pandemi och krig. Omvärldsläget är fortfarande skakigt och många faktorer har gjort att kostnaderna stigit kraftigt.
Klubbarna har tvingats anpassa sig till höjda dieselpriser, elpriser och räntor, ökade kostnader för konstgödsel och svårigheter att hitta reservdelar till maskinpark och klippare. Lägg därpå till dyrare transporter och viss råvarubrist, så är det idag en utmaning att driva en golfbana.
Rikssnitt för 2024–2025
Nedan är rikssnittet från några av nyckeltalen kring golfbanedrift från den senaste undersökningen. Individuella svar kan dock variera kraftigt från klubb till klubb, med stora individuella skillnader både uppåt och nedåt.
Vissa banor har inga tillsvidareanställda alls, medan andra ligger långt över rikssnittet. När det gäller kostnader ligger vissa långt under, andra långt över snittanläggningen. (Läs mer om faktorer som påverkar nedan.)
9 hål | 18 hål | 27 hål | 36 hål | |
|---|---|---|---|---|
Anställda (antal) | 1 | 3 | 4 | 7 |
Säsongspersonal (timmar) | 1 771 h | 3 999 h | 5 388 h | 6 275 h |
Drivmedel | 46 037 kr | 180 865 kr | 239 132 kr | 390 667 kr |
Gödningsmedel | 60 050 kr | 182 916 kr | 247 795 kr | 495 211 kr |
Maskinleasing | 183 267 kr | 445 362 kr | 604 050 kr | 1 302 222 kr |
Maskinservice och reservdelar | 49 266 kr | 183 553 kr | 294 945 kr | 400 625 kr |
Medlemsrekord bidrar till stabilitet
Sedan pandemiåren har intresset för golf exploderat, med både mer golfspel och fler medlemmar. 2025 slogs ett nytt historiskt rekord med över 588 000 aktiva medlemskap i Sveriges cirka 450 klubbar.
Det är positivt för golfen och ekonomin, men kostnadsökningarna har gjort att det ändå varit tufft att driva en golfanläggning de senaste åren. För att hitta balansen har fler och fler klubbar fått höja sina avgifter på exempelvis medlemskap och greenfee.
Golfanläggningarna i storstadsregionerna mår generellt sett lite bättre än landsbygden men summerar man läget 2025 så är det ändå ganska stabilt.
Stärkta resurser på många anläggningar
Nyckeltalen i senaste enkäten har stigit, vilket vittnar om att resurserna för golfbanedriften har stärkts på fler och fler golfanläggningar. Något som måste ske om klubbarna vill behålla samma kvalitet på banan när kostnaderna ökar.
De flesta anläggningar i Sverige har anpassat sig bra till rådande omständigheter. Fler anläggningar hittar sina lösningar och optimerar sin banskötsel på ett bra sätt.
När vi summerar de årliga resultaten är det generellt ganska små skillnader från år till år, men från 2021 till 2025 ser vi en ökning med cirka 20–50 procent på ganska många kostnadsposter. Det har en förklaring i det som hänt i vår omvärld. Generellt sett har alla omkostnader ökat, men nyckeltalen har också ökat på golfanläggningarna.
Samlade nyckeltal 2014–2026
Nedan är samlade nyckeltal från 2014–2026, från de cirka 100–140 golfanläggningar över hela landet som svarat på enkäten, varav cirka tio 9-hålsanläggningar, sjuttio 18-hålsanläggningar, tjugo 27-hålsanläggningar och elva 36-hålsanläggningar.
Nyckeltalen är framtagna utifrån ett spann som majoriteten av respondenterna pendlar mellan, fördelat på personalresurser samt de fyra största kostnadsposterna för bandrift.
9-hålsanläggningar
Personalresurser per år: 1 tillsvidareanställd, 850–1 770 arbetstimmar för säsongspersonal.
Kostnader per år: Drivmedel 30 000–50 000 kr, maskinleasing 150 000–185 000 kr, gödningsmedel 20 000–60 000 kr, maskinservice och reservdelar 30 000–60 000 kr.
18-hålsanläggningar
Personalresurser per år: 3 tillsvidareanställda, 3 500–5 000 arbetstimmar för säsongspersonal.
Kostnader per år: Drivmedel 150 000–180 000 kr, maskinleasing 300 000–450 000 kr, gödningsmedel 115 000–180 000 kr, maskinservice och reservdelar 150 000–180 000 kr.
27-hålsanläggningar
Personalresurser per år: 3–4 tillsvidareanställda, 4 500–6 000 arbetstimmar för säsongspersonal.
Kostnader per år: Drivmedel 200 000–250 000 kr, maskinleasing 400 000–600 000 kr, gödningsmedel 200 000–250 000 kr, maskinservice och reservdelar 200 000–290 000 kr.
36-hålsanläggningar
Personalresurser per år: 6–7 tillsvidareanställda, 6 000–8 000 arbetstimmar för säsongspersonal.
Kostnader per år: Drivmedel 360 000–400 000 kr, maskinleasing 900 000–1 300 000 kr, gödningsmedel 400 000–500 000 kr, maskinservice och reservdelar 300 000–400 000 kr
Faktorer som påverkar kostnaderna
Nyckeltalen ger en indikation på hur det ser ut i Golfsverige för majoriteten av respondenterna. Det ska dock inte ses som ett facit, då det finns anläggningar med stora avvikelser från nyckeltalen.
Driftskostnaderna i Sverige varierar alltså, och det finns många aspekter för varje enskild golfklubb att ta hänsyn till. De mest avgörande faktorerna som påverkar kostnadsbilden är:
Geografiskt läge – var i Sverige ligger banan?
Arealer – hur många hektar är golfbanan?
Spelsäsong – hur många skötselveckor har man?
Ambitionsnivå – vilken målsättning har anläggningen?
Jordart – vad är det för mekanisk sammansättning?
Gräsart – vilken är den dominerande gräsarten?
Bunkrar – hur många finns på banan?
Gödningsmedel – vilken gödningsstrategi använder man sig av?
Den enskilt största påverkansfaktorn är troligtvis längden på spel- och skötselsäsong i kombination med ambitionsnivå.
Framtiden är datadriven
Något som verkligen exploderat i Golfsverige är robotisering av klippning, bollplockning med mera. Idag är det upp emot 200 golfanläggningar i Sverige som har en eller fler robotar på sina gräsytor.
Detta kommer troligtvis leda till förändrade nyckeltal i framtiden, främst genom minskade drivmedelskostnader och ökade kostnader för maskinleasing. Antalet arbetstimmar kan också minska när anläggningar konverterar till robotklippare, men kanske inte så markant eftersom många redan är underbemannade.
Ny teknik och datadriven greenkeeping kommer införas i banskötseln för att optimera alla insatser och beslut. Det kommer i sin tur leda till ökad precision och ett mer hållbart sätt att sköta golfbanor – både ekonomiskt och ekologiskt.
Tips: gör en nyckeltalsanalys på klubben
Vill man som golfklubb själv göra en generell jämförelse kan man titta både på rikssnittet och nyckeltalen. Varje golfklubb behöver dock göra en analys av sin driftsbudgetnivå baserat på de individuella behoven och faktorerna.
Svenska Golfförbundet erbjuder också golfanläggningar att göra en så kallad nyckeltalsanalys där man jämför sin klubb med riket eller sin region, vilket har varit uppskattat och efterfrågat.
Ta kontakt med din SGF-rådgivare så får du hjälp vidare.
Skribent
Calle Lönnberg
Rådgivare bana och anläggning Östergötland, Södermanland och Småland.
Om undersökningen
Detta är elfte gången Svenska Golfförbundet genomför en nationell undersökning av driftskostnader på svenska golfanläggningar. Den första gjordes 2014.
Syftet är att kartlägga kostnadsbilden och få fram nyckeltal på hur mycket resurser det går åt för att sköta en golfbana i Sverige. Genom det går det att analysera trender och se förändringar inom personalresurser och de olika kostnadsposterna från år till år.
Enkäten skickas till banchefer och klubbchefer i Golfsverige, som svarat anonymt med siffrorna för sin anläggning. Svarsfrekvensen ligger mellan 20 och 30 procent av totala antalet golfanläggningar i Sverige (cirka 450) och respondenterna är fördelade över hela landet.
Svaren har sedan sammanställts, bearbetats och analyserats av Svenska Golfförbundets rådgivare. Resultaten presenteras på olika seminarier, utbildningar, mässor samt publiceras på SGF:s hemsida klubb.golf.se.
