Utvecklingen av golfbanor i Sverige
Under 1980- och 1990-talets golfboom byggdes de flesta banorna i Sverige enkelt, billigt och med låga kvalitetskrav. Sedan dess har en hel del hänt på området.
Att greener blev rätt uppbyggda ansågs som ett prioriterat område, och i början av 2000-talet var vi vid målet; att greener skulle byggas enligt United States Golf Association (USGA:s) specifikationer, vilket nu också sker i de flesta fall.
Under den nämnda perioden har dock utvecklingen på bankonstruktionen vad gäller övriga spelytor inte förbättrats i någon större omfattning. Det gör att många banor är i undermåligt skick efter upptorkning på våren eller efter en tids regnande. I det senare fallet ligger greenerna som ”torra” öar, fullt spelbara i ett övrigt genomblött område.
Spelsäsongens längd har inte kunnat förlängas enligt intention och många banor har därför bara acceptabel spelstandard under ett fåtal sommarmånader.
Ett prioriterat område för SGF
Med detta som bakgrund har Svenska Golfförbundet fört upp bankonstruktion som prioriterat område, där resurser ska tillsättas för att hjälpa beställare, arkitekter och banbyggare med råd för att skapa banor med högre kvalitet.
Målet är att varje anläggning som byggs ska ha greener, tees, fairways och övriga spelytor som klarar högt speltryck hela växtsäsongen. Samtidigt ska största möjliga hänsyn tas till miljöpåverkan under konstruktionen och att banan kan skötas på miljömässigt optimalt sätt efter färdigställande.
Bygga nytt
Skrifter, forskning och försök
De vackraste idrottsplatserna
Den här guiden gavs ut som ett led i den kampanj för flera golfbanor som Svenska Golfförbundet startade 1998. Den speglar fortfarande det mesta som behövs kring ett beslut om att bygga en golfbana.
Golfbanedesign
Golfbanedesign handlar om konsten att planera och utforma en golfbana. Den här guiden hjälper dig till att tänka och bygga rätt.
Greenbyggnad
Detta faktablad underlättar för golfklubbar och golfbanebyggare att välja rätt material, samt ge praktiska råd vid byggnationen av nya greener och tees. Svenska Golfförbundet rekommenderar att denna greenbyggnadsmodell också ska användas i anbudsförfrågan och andra bygghandlingar.
Så bygger vi en golfbana del 1
Första delen av en handbok från Svenska Golfförbundet för planering och genomförande av golfbaneprojekt. Planering, byggande och drift.
Så bygger vi en golfbana del 2
Andra delen av en handbok från Svenska Golfförbundet för planering och genomförande av golfbaneprojekt. Förfrågningsunderlag, miljökonsekvensanalys och litteraturöversikt.
Teekonstruktioner
Tee it forward är ett begrepp som anammats på flera banor. Här beskrivs de olika teekonstruktioner man kan tänka sig med en enklare kostnadskalkyl för var och en av dessa.
Bygga om
Skrifter, forskning och försök
Bygga om helt, delvis eller inte alls
"Golfbanan – bygga om helt, delvis eller inte alls" är en handbok för en golfbanas renovering från Svenska Golfförbundet.
Bättre greener
Hur kan vi förbättra våra greener? Det här är en guide som hjälper dig att utvärdera de olika faktorer som bestämmer greenkvaliteten.
Byte av gräsarter på greener
Kan man med rätt skötsel vända utvecklingen utan att byta grästorven? Det är precis vad golfanläggningar försöker göra med sina skötselprogram. En del har lyckats hålla krypven som det dominerande gräset men vitgröeinslaget är trots allt stort och man uppnår aldrig samma kvalitet som vid nysådd av greenytor.
Behöver du hjälp?
Om du vill veta mer om det här ämnet eller behöver hjälp – kontakta din rådgivare inom bana och anläggning från Svenska Golfförbundet. Du hittar kontaktuppgifter här.
Rådgivarna har också olika ansvarsområden. Nedan ser du vem som är ansvarig för just detta område.
Kontakt
Fredrik Seeger
Rådgivare bana och anläggning Skåne och Blekinge.
