Bevattning och vattenförsörjning av golfbanor

Snabbversion

Bevattning är en viktig del av golfbanans skötsel. Det handlar om att säkerställa tillgång till kvalitativt vatten för gräsets tillväxt. Vattnet kan komma från olika källor som sjöar, dränering eller brunnar. Med klimatförändringar är det avgörande att hitta hållbara lösningar för vattenanvändning. Golfklubbar måste noggrant planera sin bevattning för att säkerställa bra spelytor samtidigt som man sparar resurser och skyddar miljön. Om hjälp behövs, rekommenderas att kontakta en rådgivare inom bana och anläggning.

Tillräcklig tillgång av vatten av bra kvalitet är avgörande för gräsets tillväxt och utveckling. Även i ett land som Sverige, med relativt mycket nederbörd, krävs bevattningsinsatser utifrån en fastlagd plan men med mycket improvisation.

Vattnet som vanligen används är ytvatten som samlats upp genom dräneringsledningar, diken och bäckar i en bevattningsdamm, en djupborrad brunn eller att klubben har tillstånd att ta ytvatten ifrån sjöar och vattendrag.

Vattnets fyra uppgifter i gräsplantan:

Det deltar i en rad kemiska processer i växten till exempel fotosyntesen.
Det utgör lösnings- och transportmedel för mineralämnen, kolhydrater och andra substanser i växten.
Det används för att upprätta trycket i växten så att den inte slokar.
Det bidrar till avkylning genom transpiration.

Vattentillgång en viktig fråga

På de allra flesta banor finns tillgång till bra bevattningsvatten så det räcker för en säsongs förbrukning, undantaget till exempel kustnära anläggningar. Men potentiell framtida vattenbrist och skärpta lagar gör vattentillgången till en av de viktigaste frågorna just nu. Det gäller att hitta långsiktiga lösningar och ha en bra beredskap.

2021 hittade Loftahammars Golfklubb ett samarbete med ett reningsverk och säkrade en hållbar vattenförsörjning. Det ledde också till att de vann golfens Natur- och miljöpris samma år. Se filmen om deras smarta lösning!

Kontakta din SGF-rådgivare inom bana och anläggning för råd och vägledning i hur ni säkerställer er vattentillgång på ett hållbart sätt.

VattenBevattningsanläggningBevattningsstrategi

Vatten

Källor till bevattningsvatten

Vid bevattning av golfbanor används framför allt naturligt vatten som cirkulerar lokalt, till exempel ytvatten som samlas upp via dränering, diken och bäckar i dammar på anläggningen.

Vissa klubbar har tillstånd att ta vatten från sjöar, vattendrag och grundvatten. Det finns också exempel på användning av återvunnet vatten från reningsverk.

Dricksvatten används i princip aldrig, vilket innebär att golfbanors bevattning inte konkurrerar med hushållens vattenförsörjning.

Framtidens vattenförsörjning – potentialen i alternativa vattenkällor

I takt med att klimatförändringarna blir allt tydligare och sommartorka förekommer mer frekvent, ökar pressen på våra traditionella sötvattenresurser.

För att säkra en hållbar vattenförsörjning krävs en omställning där vi i högre grad nyttjar alternativa vattenkällor. Denna utveckling syns redan längs den svenska Östersjökusten, där exempelvis ett 70-tal golfbanor tvingats hitta nya lösningar för att klara sin bevattning.

Här utforskar vi tre viktiga alternativa vattenkällor och deras möjligheter för ett mer motståndskraftigt samhälle.

Dagvatten: Från problem till resurs

Dagvatten är tillfälligt förekommande avrinning av regn- och smältvatten från hårdgjorda ytor, såsom tak, vägar och parkeringsplatser i bebyggda områden.

Vattnet kan samlas upp och lagras för att användas vid behov, exempelvis för bevattning av grönytor och parker.

Fördelar och utmaningar

Fördelar: Dagvatten har ofta en naturligt låg salthalt, vilket gör det utmärkt för att späda ut mer saltrika vattenkällor. Det minskar också belastningen på ledningsnätet vid kraftiga regn.
Utmaningar: Kräver infrastruktur för uppsamling och lagring. Kvaliteten kan variera beroende på vilka ytor det runnit över.
Exempel: Västerviks Golfklubb samlar in dagvatten från närliggande bostadsområden och använder det för att bevattna sina spelytor.

Renat avloppsvatten (gråvatten/effluentvatten)

I detta sammanhang avses renat avloppsvatten (ofta kallat effluentvatten) som kommer från lokala reningsverk.

Efter lämplig rening och filtrering kan detta vatten återanvändas för industriella processer eller bevattning av stora gräsytor.

Fördelar och utmaningar

Fördelar: Tillgången är ofta stabil även under torra perioder. Studier visar att salthalten i detta vatten ofta ligger under de gränsvärden som skadar känsliga växter.

Utmaningar: Kräver förtroende från allmänheten samt noggrann kontroll av näringsämnen och eventuella föroreningar.

Exempel: Emmaboda Golfklubb leder renat avloppsvatten genom ett system av dammar och bäckar på banan, vilket fungerar som en naturlig filtrering innan vattnet används för bevattning.

Bräckt vatten: Kustens outnyttjade reserv

Bräckt vatten är en blandning av sötvatten och saltvatten. Det finns i Östersjön (salthalt ca 0,6–1,0 %) eller i grundvattenbrunnar nära kusten där havsvatten trängt in.

Det kan användas direkt för bevattning av saltresistenta växter eller som en del i en vattenmix.

Fördelar och utmaningar

Fördelar: En närmast obegränsad källa för kustnära verksamheter och fastigheter.
Utmaningar: Den höga salthalten (salinitet) kan hämma växters vattenupptag. Dessutom kan höga natriumhalter (sodicitet) förstöra jordens struktur, särskilt i leriga jordar, vilket gör att vatten och syre får svårare att tränga ner.
Hantering: Genom att "leacha" (spola genom) jorden med extra vatten kan salter tvingas djupare ner i markprofilen, bort från växternas rötter.

Sammanfattning: Vägen framåt

Erfarenheterna från forskning visar att det är fullt möjligt att upprätthålla högkvalitativa miljöer med hjälp av vatten som tidigare betraktades som undermåligt. Genom kreativa lösningar – som att blanda dagvatten med bräckt vatten eller nyttja renat avloppsvatten via naturliga filtersystem – kan vi minska vårt beroende av sötvatten för icke-kritiska ändamål.

Nyckeln till framgång ligger i:

Regelbunden provtagning: Att förstå salthalten (EC) och natriumhalten (SAR) i vattnet för att undvika skador på mark och växtlighet.
Anpassad förvaltning: Att använda tekniker som leaching av jordar när salthalterna blir för höga.
Samverkan: Mellan kommuner, fastighetsägare och tekniska experter för att skapa smarta system för vattenåtervinning.

Genom att se vatten som en cirkulär resurs kan vi skapa hållbara samhällen som står starka även under framtida torrperioder.

Vattenkvalitet

Här får du en översikt över de olika parametrarna för vattenkvalitet, bland annat pH, hårdhet, alkalinitet, bikarbonat, karbonat, salthalt, natrium, klorid och bor.

Ladda ner faktabladet om vattenkvalitet

Bevattningsanläggning

Bevattningsanläggningen är en mycket viktig del i golfbanans skötsel. Tillgång till bra vatten är också viktig för golfklubben.

Vatten som används till bevattning kan vara ytvatten, vatten från dräneringar och diken som samlas upp i en damm. Alternativt kan vatten tas ur en djupborrad brunn, en sjö eller ett vattendrag. Tar golfklubben vatten från en djupborrad brunn, sjö eller vattendrag krävs det ett tillstånd eller vattendom.

Att beräkna och anlägga en vattendamm

(Mer information kommer)

Invintra bevattningen

När det är dags att tömma eller blåsa anläggningar för bevattning finns det många goda råd. Följ checklistan nedan!

Dränera pumpar och ledningar
Insugningsledningar skall kopplas loss och förvaras inomhus under vintern
Förslut om möjligt ändar på ledningar för att slippa att smådjur kryper in
Ställ kulventiler i halvöppet läge
Pumpa rent vatten genom eventuella gödselinjektorer och dränera
Om kompressor används - ha koll på trycket. För högt tryck kan skada utrustning och vålla personskada, 2 - 3 bars tryck räcker *
Demontera manometrar och förvara dem frostfritt
Demontera tryckgivare till varvtalsreglerad pump och förvara den frostfritt
Påslagen ström till varvtalsreglering håller elektroniken torr. OBS! Varvtalsregulatorn måste då stå i läge ”OFF”

* Låt inte kompressorn arbeta mot stängda ventiler. Tänk även på att det blir varmt vid inblåsningsstället.

Kompressorn ansluts till renblåsningsuttaget. Varning! Kompressorer kan läcka olja. Använd oljeavskiljare på lufttillförseln Därefter låter man trycket stiga till inställt arbetstryck.

Bevattningsanläggningens ventiler skall nu öppnas med början vid de ventiler som ligger närmast kompressorn. Oförsiktig körning kan förorsaka slagtryck i ledningarna, med påföljande skador.

Fråga din leverantör av bevattningsanläggningen om fullständig instruktion. När man gått igenom alla ventiler bör proceduren upprepas en och helst två gånger så att man kan vara helt förvissad om att systemet är fullständigt tömt.

Om det finns dräneringsventiler på lågpunkter – öppna dessa. Pumparna skall dräneras på vatten genom att avtappningspluggarna tas ur.

Vattenkvalitet

Lär dig mer om parametrar för vattnets kvalitet

Bevattningsrevision

I en bevattningsrevision inhämtas information om varje bevattningsområdes tekniska egenskaper och styrningsmöjligheter. Man samlar också in datauppgifter, till exempel situationsplaner, bevattningsplaner och vattenförbrukning.

Fininställning av bevattningssystemet görs på plats under inspektionen. Med hjälp av dataformulär och datablad går det lättare att samla in och organisera informationen för att kunna genomföra revisionen.

Därefter utförs fälttester för att bestämma systemets jämnhet och för att beräkna olika zoners nederbördsmängder. För mer information, kontakta: fredrik.seeger@golf.se.

Läs mer om hur man genomför en bevattningsrevision

Tillstånd för vattenverksamhet

Grundregeln är att all vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken är tillståndspliktig. Vissa vattenverksamheter kan istället anmälas till Länsstyrelsen.

Vattenverksamheter där det är uppenbart att ingen skada kan ske, kan hanteras som undantag enligt 11 kap 12§ miljöbalken (restriktivt).

Läs mer hos Länsstyrelsen

Behöver du hjälp?

Om du vill veta mer om det här ämnet eller behöver hjälp – kontakta din rådgivare inom bana och anläggning från Svenska Golfförbundet. Du hittar kontaktuppgifter här.

Rådgivarna har också olika ansvarsområden. Nedan ser du vem som är ansvarig för just detta område.