Maxtak för Golf-ID.

Följande maxtaksnivåer gäller, beroende på antalet golfhål Golfanläggningen har tillgång till:

Denna modell infördes efter beslut på förbundsmötet 2026. De ersatte tidigare maxtaksnivåer, i enlighet med den proposition som bifölls av stämman.

Lista över maxtak per klubb (april 2026)

Nivåerna bygger på en matematisk modell som tar hänsyn till klubbarnas intäktsbehov från fasta årsavgifter (medlems- och spelavgift). Detta säkerställer att modellen inte äventyrar huvudsyftet med maxtaket: att säkra finansiering av golfbanor i hela landet.

Beräkningarna har utgått från olika slags typklubbar med 18-hålsbanor. Några har baserats på fakta och nuläget i Golfsverige 2025. Andra har använts för att stresstesta modellen och hitta ytterpunkterna.

De två översta typklubbarna (snittklubben och mixklubben) baseras på 2025 års nuläge. De två nedersta kan upplevas som fiktiva, men i de tre största 18-hålsklubbarna utgjorde greenfeemedlemmarna mellan 84 och 95 %. Det finns även många 18-hålsklubbar med det omvända förhållandet och också klubbar som inte har greenfeemedlemmar alls.

Kalkylen för uträkningen utgår från den officiella medlemsstatistiken för 2025, SGF:s årliga enkät om driftskostnader i Golfsverige och en kvalitativ undersökning av alla klubbars medlemserbjudanden och prissättning. Några fakta från utredningen:

• Schablonomsättningen för en 18-hålsklubb är 10–14 miljoner kronor

• Majoriteten av klubbarna behöver täcka 60–70 % av driftskostnaderna med medlemsavgifter – vilket då innebär 7,0–8,4 miljoner kronor för en 18-hålsklubb

• 322 klubbar i Sverige erbjuder någon form av greenfeemedlemskap

• Snittavgiften för 18-hålsklubbarnas greenfeemedlemskap är 1201 kronor (prisintervallen sträcker sig dock från 345 till 5250 kronor)

Den framräknade och föreslagna höjningen av maxtaket från 2800 till 6800 på 18 hål utgår från hur många aktiva Golf-ID en klubb behöver utfärda/sälja för att generera intäktsbehovet för årsavgifter. Riktpriset – årsavgiften – har i kalkylen satts till det genomsnittliga priset för ett greenfeemedlemskap förra året, nämligen 1200 kr.

Beräkningarna visade att en typklubb med 100 % greenfeemedlemmar behövde nå upp i volymer om 6 800 aktiva Golf-ID för att generera tillräckligt höga intäkter vid en årsavgift på cirka 1200 kr.

Du kan se din golfklubbs maxtak genom att logga in i GIT. På startsidan, under widgeten för medlemsstatistik, ser du SGF:s maxtak, vilket är det högsta antalet medlemmar med aktivt Golf-ID din klubb får ha enligt 5 kap. Svenska Golfförbundets stadgar.

Läs mer om hur det fungerar i GIT

Du kan också se vad din och alla andra klubbar har för maxtak här:

Lista över maxtak per klubb (april 2026)

Nej, SGF:s maxtak är det absoluta övre taket, men alla klubbar har full frihet att sätta ett eget, lägre, medlemstak.

Det är helt upp till din klubb att balansera medlemmarnas krav på tillgänglighet och besluta om innehåll, pris och egna tak för olika medlemskap och spelrätter, allt enligt era förutsättningar, behov och önskad finansieringsmodell.

Att det nationella maxtaket höjdes efter revideringen 2026 innebär alltså inte att ni som enskild klubb måste öka ert medlemstal eller erbjuda alla medlemsformer.

För att få utfärda Golf-ID ska en 9-håls golfanläggning ha en bana med sammanlagd längd om minst 685 meter för att få utfärda Golf-ID.

Detta harmoniserar med bestämmelserna i Handicapregler 2024, som utgår från det internationella världshandicapsystemet WHS. Där står att golfbanor med en minimilängd på 685 meter kan banvärderas.

De ursprungliga maxtaksbestämmelserna från 2025 var 1300 meter. Att längden sänkts till 685 meter berör uppskattningsvis initialt 10–12 banvärderade korthålsbanor om 9 hål, som nu är godkända för att utfärda Golf-ID.

Under sommaren och hösten 2023 mottog Svenska Golfförbundet många inspel från klubbar och distrikt om att något behöver göras.

Beskrivningen av att koncentrationen av medlemskap leder till svåra utmaningar kring finansiering av drift och utveckling hos golfklubbarna har varit avgörande för att utreda möjligheterna.

Tjänstemän på SGF ägnade en stor del av hösten 2023 åt att utreda frågan. Utgångspunkten var att hitta en modell för att värna golfbanorna runt om i Sverige, alltså vår spelplats.

Det har varit viktigt att detta görs inom ramen för vad som är juridiskt korrekt och följer god föreningsanda, likabehandlingsprincipen och att Golfsverige verkar på en svensk marknad som i grunden ska vara fri och oreglerad.

Förändringar som kommer av beslutet om maxtaket ska också vara rimliga, objektiva och förutsägbara.

Idén presenterades första gången brett under förbundsmöteshelgen 2024, och diskuterades vidare med golfklubbarna på distriktens höstmöten i oktober–december 2024.

På förbundsmötet 2025 fattade stämman beslut om att införa maxtaket. Steg 1 infördes den 1 juli 2025. Det innebar att GIT uppdaterades med nya funktioner, där ingen klubb kunde utfärda fler aktiva Golf-ID än vad maxtaket tillät.

Steg 2, där klubbar över maxtaket skulle reducera sina Golf-ID senast 31 december 2025, pausades vintern 2025. Alla klubbar fick behålla sina Golf-ID och inga golfspelare behövde hitta en ny medlemsklubb.

Istället lade förbundsstyrelsen en proposition till förbundsmötet 2026 om ett reviderat (höjt) maxtak. Förbundsmötet röstade ja till propositionen, och de nuvarande maxtaksnivåerna gäller från april 2026.

Det var flera faktorer som låg bakom förbundsstyrelsens beslut om att föreslå ett reviderat maxtak till förbundsmötet den 19 april 2026. Bland annat:

• Baserat på dialogen med Konkurrensverket bedömde SGF att de har förståelse för syftet med maxtaket, men att taket i originalbestämmelserna från 2025 var för lågt ur ett konsumentperspektiv.

• Det fanns signaler som tydde på att det reviderade maxtaket skulle stå sig rättsligt. Detta blev också fallet, då KKV valde att avsluta sin utredning den 8 april 2026, redan innan förslaget vann bifall på förbundsmötet.

• Det ursprungliga maxtaket har redan gett positiva resultat i Golfsverige. Bland annat nytt medlemsrekord, minskad andel greenfeemedlemmar, mer spel på hemmabanan och fler som väljer en klubb närmare hemorten.

• Maxtaksnivåerna i det reviderade förslaget ger större flexibilitet för klubbar att erbjuda ett varierat utbud av medlemskap till golfspelarna, utan att syftet med maxtaket urholkas.

För mer bakgrund och detaljer kring förslaget, läs propositionen till förbundsmötet 2026.

Stämman röstade ja till propositionen, och de nya bestämmelserna gäller från och med 19 april 2026.

Totalt tre klubbar överstiger maxtaket enligt de nya nivåerna i de maxtaksbestämmelser som gäller från april 2026.

Övergångsbestämmelserna för dessa klubbar genomförs i två etapper, där de ska

• reducera minst 50 % av det överskjutande antalet Golf-ID till 31 december 2026 och

• reducera resterande del till 31 december 2027.

Nej, maxtaket innebär ingen reglering av prissättning. Golfsverige har fortsatt föreningsfrihet och fri prissättning.

Det är helt upp till varje enskild klubb att besluta om innehåll, pris och egna tak för olika medlemskap och spelrätter. Allt enligt klubbens förutsättningar, behov och önskad finansieringsmodell för driften av sin bana och den verksamhet man vill bedriva.

Redan idag erbjuder en majoritet av Sveriges golfklubbar* någon form av greenfeemedlemskap, med olika prisbild och innehåll. (*322 st. i november 2025.)

Golfbana och golfklubb hör ihop. SGF tillhandahåller inte några golfbanor och ska vi spela golf behövs det golfbanor.

Vi vill ideologiskt att alla i Sverige ska ha ett medlemskap i en golfklubb, inte i förbundet. Det regleras dessutom i RF:s stadgar att ett specialidrottsförbund ska ha föreningar som medlemmar, inte individer.

Det är på golfklubben du kan spela, delta i verksamhet, utveckla din golf och bli en del av sociala sammanhang. Det är där verksamheten i Golfsverige bedrivs.

Det löser heller inte finansieringsproblemen för golfklubbarnas bandrift om golfspelarna skulle vara ”medlemmar” i, eller betala någon typ av ”Golf-ID-avgift” till förbundet.

Attraktionskraften till golf är stark. 2025 slog Golfsverige nytt rekord i antal medlemskap och viljan att få spela och utöva denna fantastiska idrott, på världens vackraste idrottsplats, är enorm.

Maxtaket på 6800 Golf-ID skapar stort handlingsutrymme för enskilda klubbar att öka antalet medlemmar och erbjuda differentierade medlemsformer till varierande årsavgifter.

Den sammanlagda kapaciteten i maxtaket är också långt över antalet golfare i Sverige. Det finns därmed förutsättningar för en fungerande konkurrens bland landets klubbar och stort utrymme för tillväxt nationellt.

Detta är något även Konkurrensverket tagit fasta på. Från pressmeddelandet om den avslutade utredningen:

Enligt Konkurrensverkets utredning indikerar SGF:s förslag till justerat maxtak att de flesta golfklubbar får fortsatt utrymme att öka sina medlemsantal. Vi bedömer också att kapaciteten på marknaden som helhet fortsatt är större än efterfrågan vilket talar för att det finns förutsättningar för en fungerande konkurrens.

SGF är därför övertygade om att alla som vill spela golf har möjlighet att hitta ett medlemskap i en golfklubb, som passar dem både vad gäller närhet, innehåll och prisnivå.

Jo, konkurrenslagen gäller även för föreningar och idrottsverksamhet. Den grundläggande frågan har prövats av såväl svensk domstol som EU-domstolen i flera uppmärksammade avgörande.

SGF ifrågasätter inte detta och har i all argumentering utgått från att så är fallet.

SGF anser dock inte att maxtaket är ett konkurrensbegränsande hinder, utan tvärtom en förutsättning för att konkurrensen mellan klubbarna om över halvmiljonen golfspelare ska vara sund och föras på så likartade villkor som möjligt. Det är mycket olyckligt om ett fåtal aktörer blir dominerande på marknaden.

Alla golfbanor i Sverige är finansierade genom privat kapital och medel. I många fall genom insatser (lån, spelrätter m.m.) från golfspelarna. I andra fall genom att markägaren byggt anläggningen och startat verksamheten. Driften av golfanläggningarna betalas i huvudsak genom årsavgifter och greenfee. De kommunala eller statliga stöden är mycket blygsamma.

Maxtaket är en förutsättning för den långsiktiga finansieringen av golfbanorna. Det är också enligt SGF:s uppfattning fullt anpassat till EU-domstolens krav och kriterier för bedömning av idrottsrelaterade mål: det finns ett bakomliggande legitimt ändamål och regeln går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå ändamålet.

Hela syftet med maxtaket är att ge alla klubbar så lika förutsättningar som möjligt att konkurrera om golfspelarna, för att kunna skapa en långsiktigt hållbar finansiering av golfanläggningar i hela Sverige.

SGF.s bedömning är därför att maxtaket inte strider mot konkurrenslagen. Reglerna är lika för alla golfklubbar och golfbolag och tillämpas på samtliga golfanläggningar oavsett ägarform.

Detta stöds i Konkurrensverkets numera avslutade utredning av ett skriftligt yttrande från sakkunnig professor Johan Lindholm vid Juridiska Institutionen på Umeå Universitet, som författats på uppdrag av Riksidrottsförbundet (RF).

Läs RF.s och Johan Lindholms yttrande

Du hittar ett längre och mer utförligt svar i kapitel 3 i propositionen.

Inledningsvis: Konkurrensverket (KKV) utredde frågan om maxtak för Golf-ID från april 2025 till april 2026, då de beslöt att avsluta utredningen.

Läs mer hos KKV

Detta skedde under utredningen:

Samtalen med KKV har rört ekonomiskt och juridiskt komplicerade frågor. Några givna och enkla svar finns inte, även om annat har påståtts i debatten.

Arbetet med maxtaket från SGF:s håll har gjorts med bred intern kompetens och extern advokathjälp, samt en tät dialog med KKV.

SGF argumenterar utifrån att konkurrenslagens bestämmelser även gäller föreningar och idrottsverksamhet, men också att maxtaket inte utgör något brott mot konkurrenslagen.

KKV:s ett år långa utredning av maxtaket var mycket omfattande. Där har SGF och övriga Golfsverige deltagit på flera sätt:

• SGF har svarat på en mängd komplexa frågeställningar i ett flertal möten med myndigheten.

• SGF har inkommit med över 400 sidor text och fakta samt cirka 18 miljoner uppgifter med spel- och medlemsdata från flera år tillbaka. Allt detta har analyserats av KKV:s ämnesexperter.

• Flera golfklubbar har intervjuats.

• Riksidrottsförbundet (RF) fick svara på hur maxtaket förhåller sig till idrottens regelverk och om SGF:s stadgebestämmelser kan godkännas (svaret är ja på den frågan, läs utlåtandet här).

Grunden i SGF:s kommunikation har hela tiden vilat på fakta, aktuellt nuläge och att verka för att förbundsmötesbeslutet från 2025 kan fortsätta att gälla. Vi har undvikit spekulation och är det en prognos eller uppfattning vi nämner är vi tydliga med det.